Äldre släktingar säger konstiga saker

Språket

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.